Enligt Världsbankens solatlas är elutbytet från solceller lika stort i södra Sverige som i Danmark, Nederländerna och norra Tyskland. (cirka 1 000–1 100 kWh/kWp) och bara marginellt mindre än södra Tyskland.  Även längs kusterna i norra Sverige, där befolkningstäthet och elbehov är högst, är utbytet i nivå med de södra delarna av landet, delvis eftersom den svalare temperaturen ökar solcellernas verkningsgrad.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Vad som är en lämplig placering för solparker avgörs av en mängd faktorer, inte minst möjligheten att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet. Valet av plats i varje enskilt fall bygger på en sammanvägd bedömning och i bland är jordbruksmark den mest lämpliga placeringen. Att ställa jordbruk mot solparker är dessutom onödigt då de går att kombinera. Det kan till exempel handla om att odla vall eller sädesslag mellan panelerna eller att ha betande får i parken.

Sveriges totala jordbruksmark uppgår till 3 miljoner hektar, varav knappt 115 000 hektar ligger i träda. De solparker på jordbruksmark som hade godkänts vid utgången av 2024 upptar en yta på mindre än 4 000 hektar, motsvarande 0,1 procent av jordbruksmarken eller 3,5 procent av mark som i dag ligger i träda.

Totalt upptar parkerna som fått godkänt eller väntar på besked från länsstyrelserna en yta på drygt 10 000 hektar jordbruksmark. Det motsvarar 0,4 procent av jordbruksmarken eller drygt 9 procent av mark som i dag ligger i träda.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges och Skånes behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Solparker kan dessutom oftast kombineras med jordbruk eller bete och efter att solpanelerna monterats ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Dessutom är lantbruket i stort behov av mer billig el för att minska utgifterna och säkerställa att verksamheten blir lönsam. I en rapport hösten 2022 från åtta länsstyrelser i södra Sverige, däribland Skåne, angavs att de aktuella länen står för huvuddelen av den svenska livsmedelsproduktionen, och att höga elpriser i södra Sverige kan sprida sig i form av ökade matpriser och en minskad livsmedelsproduktion på sikt.

Solparker är tillfälliga anläggningar och till skillnad från fastigheter eller infrastruktur kräver de inte kräver permanenta ingrepp på marken. Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Jorden är fortsatt täckt av växtlighet vilket motverkar erosion och lämnar matjordskiktet orört, samtidigt som den får vila från bekämpningsmedel och konstgödsel. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner, efter cirka 30–40 år, kan marken åter användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Fram till slutet av 1800-talet var stora delar av Sverige täckt av ängs- och betesmark – marktyper som är beroende av hävd, alltså att marken används till bete eller slåtter, för att de inte ska växa igen. Till skillnad från stora delar av Europa har Sverige en utmaning med att en stor andel av dessa marker har omvandlats till skogsmark, antingen genom plantering eller spontan återväxt. Mot bakgrund av det har Sverige behov av att återställa tidigare jordbruksmarker genom att ta bort skog och restaurera områden till gräs-, åker- och naturbetesmark.

Sverige har under de senaste årtiondena också haft en negativ trend när det kommer till gräsmarks- och jordbruksfåglar. För gräsmarksfåglar har utvecklingen varit särskilt negativ och i dag är även 21 procent av Sveriges fjärilar rödlistade. Förekomsten av fåglar har särskild betydelse eftersom de kan ses som indikatorer för den övriga artförekomsten i området.

Enligt Jordbruksverket väntas Sverige behöva restaurera en miljon hektar ängs- och betesmarker i syfte att gynna den biologiska mångfalden, medan siffror från SLU snarare pekar mot det dubbla. Oavsett kommer behovet av åtgärder för att säkerställa att fler marker hävdas de kommande åren att vara stort. I det arbetet kan solparker bidra i den mån att hävd av marker återupptas, antingen på tidigare jordbruksmark som beskogats eller på ytor som av olika skäl inte längre brukas.

En stor utmaning i restaureringen av ängs- och betesmarker är att de ekonomiska incitamenteten ofta är för låga. Etableringar av solparker kan ge helt nya möjligheter till lönsamhet i det arbetet och har möjlighet att bidra till att fler ytor restaureras till ängs- och betesmark.

All form av aktivitet på mark kan ge påverkan på vattenmiljön i området. Därför är det viktigt att göra en ordentlig planering inför anläggande av en solpark för att identifiera och planera för åtgärder som minskar påverkan på vattenmiljön. Det är viktigt att en sådan planering görs utifrån ett landskapsperspektiv eftersom vattenmiljön även kan påverka och påverkas av områden vid sidan om en tilltänkt solpark.

Inom det vanliga skogsbruket ställs tyvärr låga krav på planering utifrån påverkan på vattenmiljön inför en avverkning, vilket innebär det ofta inte finns med i de avverkningsanmälningar som lämnas in till Skogsstyrelsen. Inför en etablering av en solpark på skogsmark är det däremot en fråga som berörs i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tas fram för solparken.

För att minimera och undvika negativ påverkan på vattenmiljön finns en rad åtgärder som aktören kan planera för. Det handlar bland annat om att planera för vegetation som minskar avrinning, att planera för markberedning vid tider på året som minimerar risken för körskador (som kan ge skador på mark och fauna) samt att bibehålla rotsystemet i marken som bidrar med en ökad stabilitet även utifrån ett vattenperspektiv.

Det främsta skälet till spridning av skadedjur, som exempelvis granbarkborren, är förekomsten av stressade träd med låg försvarsförmåga, vilket kan uppstå vid stora stormfällningar eller vid mycket torrt och varmt väder. Det visade sig inte minst efter den stora torkan 2018. Därefter har 34 miljoner kubikmeter träd skadats av granbarkborren. Det kan sättas i relation till de dryga 90 miljoner kubikmeter som avverkas årligen.

Monokulturella skogslandskap med en hög andel gran är särskilt utsatta för skadedjur som granbarkborre. Det svenska skogslandskapet skulle därför gynnas av en högre variation för att bättre kunna stå emot naturliga insekter så som granbarkborren. För att minska risken för att eventuella granbarkborrar i ett bestånd ska spridas till närliggande fastighet är det viktigt att vindfällen som uppstått tas om hand. Andra generella rekommendationer är i likhet med andra åtgärder som är bra vid avverkning, det vill säga att skapa skogsbryn med stor andel löv i olika etapper som inte leder till kraftiga kanter efter en avverkning.

Fram till slutet av 1800-talet var stora delar av Sverige täckt av ängs- och betesmark – marktyper som är beroende av hävd, alltså att marken används till bete eller slåtter, för att de inte ska växa igen. Till skillnad från stora delar av Europa har Sverige en utmaning med att en stor andel av dessa marker har omvandlats till skogsmark, antingen genom plantering eller spontan återväxt. Mot bakgrund av det har Sverige behov av att återställa tidigare jordbruksmarker genom att ta bort skog och restaurera områden till gräs-, åker- och naturbetesmark.

Sverige har under de senaste årtiondena också haft en negativ trend när det kommer till gräsmarks- och jordbruksfåglar. För gräsmarksfåglar har utvecklingen varit särskilt negativ och i dag är även 21 procent av Sveriges fjärilar rödlistade. Förekomsten av fåglar har särskild betydelse eftersom de kan ses som indikatorer för den övriga artförekomsten i området.

Enligt Jordbruksverket väntas Sverige behöva restaurera en miljon hektar ängs- och betesmarker i syfte att gynna den biologiska mångfalden, medan siffror från SLU snarare pekar mot det dubbla. Oavsett kommer behovet av åtgärder för att säkerställa att fler marker hävdas de kommande åren att vara stort. I det arbetet kan solparker bidra i den mån att hävd av marker återupptas, antingen på tidigare jordbruksmark som beskogats eller på ytor som av olika skäl inte längre brukas.

En stor utmaning i restaureringen av ängs- och betesmarker är att de ekonomiska incitamenteten ofta är för låga. Etableringar av solparker kan ge helt nya möjligheter till lönsamhet i det arbetet och har möjlighet att bidra till att fler ytor restaureras till ängs- och betesmark.

Vill du arrendera ut din mark? Då tar vi hand om utveckling, genomförande och drift. Vi är en helhetsleverantör. Vi börjar med en förutsättningslös undersökning av om platsen är lämplig för en solpark. Det är viktigt att storleken på solparken är minst 20 hektar och att vi kan ansluta den framtida parken till det befintliga elnätet.. Att etablera en solpark kräver tillstånd från Länsstyrelsen vilket vi har experter som jobbar med.

Arrendeavtal
Ett arrendeavtal reglerar alla överenskommelser som gäller under exploateringsperioden, inklusive ersättningar, projektets varaktighet (upp till 50 år), samt hur marken ska överlämnas när samarbetet avslutas. Vid projektets slut återlämnas marken i sitt ursprungliga skick.