Vi får ofta frågor om hur solparker påverkar naturen, markanvändning och lönsamheten. Här reder vi ut några av de vanligaste myterna om solparker–och vad som faktiskt stämmer.
När en solpark ska upprättas krävs noggrann avvägning av dess placering. Flera faktorer behöver beaktas såsom solinstrålning, markens underlag, närhet till elnätet och påverkan på omgivningen.
En bra mark för solparker är:
- lågproduktiva jordbruksmarker
- gamla industriområden
- annan mark som inte är lämplig för bebyggelse
Invändning 1: Solparker förstör jordbruksmark
En vanlig invändning mot solparker är att de ersätter värdefull jordbruksmark och därmed hotar livsmedelsproduktionen i Sverige.
Men faktum är att solparker och jordbruksmark kan samexistera och till och med bidra till att bevara markens kvalitet. Det är nämligen så att solparker:
- placeras på lågproduktiva marker – först och främst placeras solparker oftast på mark med begränsad jordbrukspotential, inte på den mest värdefulla åkermarken.
- kan kombineras med bete – får och andra betesdjur kan beta mellan solpanelerna, vilket håller marken aktiv och produktiv.
- återställer marken vid projektets slut – Novar ser alltid till att återställa marken till dess ursprung efter arrendetiden.
Invändning 2: Solparker bländar och stör omgivningen
Solparkens påverkan på omgivningen beror på hur den är utformad och placerad. En del har uppfattningen att solparker orsakar bländning och stör omgivningen, men det stämmer inte riktigt. Solpaneler i sig är utformade för att absorbera ljus, inte reflektera den.
Novars solparker har:
- Minimal bländning
- Diskret design
- Tyst drift
Invändning 3: Solparker ersätter värdefull jordbruksmark som behövs för livsmedelsproduktion
Jordbruk och solparker går att kombinera det kan tillexempel innebära att du odlar vall eller andra sädesslag mellan panelerna. I Sverige finns det goda möjligheter att tillgodose både livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Den totala jordbruksmarken i Sverige uppgår till 3 miljoner hektar, varav ca. 115 000 hektar ligger i träda.
Vid utgången av 2024, uppgick de solparker på jordbruksmark som hade godkänts till 4 000 hektar, motsvarande 0,1 procent av jordbruksmarken.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att solparker i dagsläget upptar en mycket liten andel av den svenska jordbruksmarken. Det innebär att det fortfarande finns gott om utrymme för både fortsatt livsmedelsproduktion och utbyggnad av förnybar energi. Med rätt planering kan dessa två viktiga samhällsintressen samexistera och bidra till ett mer hållbart Sverige.
Invändning 4: Kan solparker hota Sveriges självförsörjning vid kris?
En vanlig invändning är att Sverige i händelse av kris eller krig måste kunna vara självförsörjande på livsmedel, och att jordbruksmark därför inte ska användas till solparker. Det är en viktig och förståelig oro. Samtidigt är det bra att känna till att solparker faktiskt bevarar marken i odlingsbart skick – till skillnad från exempelvis skogsplantering, där återställning till jordbruk kan ta lång tid. Vid en nödsituation kan en solpark monteras ner relativt snabbt, vilket gör marken tillgänglig för odling igen på kort tid.
Att se helheten – jordbruk, energi och möjligheter
Det finns en del myter och missförstånd kring solparker och det är förståeligt att en del känner oro inför något nytt i landskapet. Samtidigt är det viktigt att grunda åsikter på fakta.
Solparker ersätter inte jordbruksmark, de kan samexistera med naturen och bidra till omställningen till förnybar energi. Genom att ha en öppen dialog med varandra och ta reda på hur det faktiskt ligger till kan vi fatta kloka beslut tillsammans.
