Groningen, 4 februari 2026 – Solparker visar sig vara en gynnsam miljö för biologisk mångfald. Det är slutsatsen från forskare vid Groningen universitet (RUG), ledda av dr ir Raymond Klaassen, som inom fakulteten för naturvetenskap och teknik leder ett flerårigt forskningsprogram om solparkers ekologiska effekter. De senaste resultaten visar att solparker inte bara lockar andra arter än jordbruksmark, utan även utvecklas till en helt ny typ av ekosystem.
Jordlöpare som indikatorer
I den senaste delrapporten fokuserar forskargruppen på förekomsten av jordlöpare. Dessa insekter betraktas som viktiga indikatorer på ekosystemens kvalitet. Eftersom de är känsliga för förändringar i markstruktur, fuktighet, skugga och vegetation ger de snabbt insikt i ett områdes ekologiska förhållanden. Förändringar i sammansättningen av jordlöpare säger mycket om hur ett landskap fungerar ekologiskt.
En ny typ av livsmiljö
Övervakning av solparker i de nederländska provinserna Groningen och Drenthe visar att jordlöpare förekommer i betydligt större antal där än på omkringliggande åkermark. Särskilt områden med mer grov och varierad vegetation, som anlagts som ekologiska kompensationsytor, spelar en viktig roll. Dessa områden hyser inte bara fler insekter, utan även andra arter än de typiska åkerarterna.
Enligt Klaassen beror detta på de unika förhållanden som solparker skapar: mer skugga och fukt under panelerna, mindre störning från jordbruksåtgärder och större variation i vegetationsstrukturer. Detta leder till artsammansättningar som är sällsynta i det nederländska landskapet. Forskarna beskriver därför solparker som ett nytt typ av ekosystem skilt från åkermark, naturreservat eller skog.
Del av ett bredare forskningsprogram
Studien av jordlöpare ingår i ett femårigt forskningsprogram där Groningen universitet undersöker utvecklingen av biologisk mångfald i solparker, från anläggning till flera år därefter. Förutom insekter följs även fåglar, vegetation, små däggdjur och markkvalitet. Tidigare rapporter har visat att vissa fågelarter gynnas av solparker, medan andra förekommer mer sällan. Genom att följa flera artgrupper skapas en nyanserad bild av hur solparker fungerar som livsmiljöer.
Försiktig optimism
Forskarna betonar att solparker inte ersätter öppna jordbrukslandskap: arter som är beroende av stora, öppna fält förblir till stor del frånvarande. Samtidigt verkar den totala artrikedomen i området öka, eftersom solparker ger utrymme åt arter som blivit sällsynta i intensivt brukade jordbrukslandskap. På så sätt bidrar solparker till en större ekologisk mångfald på landskapsnivå.
Dr ir Raymond Klaassen beskriver resultaten som ”lovande, men fortfarande under utveckling”. Enligt honom visar forskningen framför allt att solparker kan bli ekologiskt betydelsefulla när de utformas och förvaltas på ett genomtänkt sätt. ”Vi ser att utformning och skötsel har stor påverkan på vilka arter som gynnas. Ökad biologisk mångfald är inte självklar – den kräver medvetna val för att göra solparker naturinkluderande.”
